På morgonen den 24 April 2013 kollapsade fabrik- och kontorsbyggnaden Rana Plaza i Savar, i utkanten av huvudstad Dhaka, i Bangladesh. 1.134 människor dog och ca 2.500 skadades.

Dagen innan olyckan, den 23e April, upptäcktes strukturella sprickor. Banken och butikerna i bottenvåningarna stängde direkt, men textilfabrikerna tvingade sina anställda att stanna kvar eller riskera att förlora sina jobb.

När strömmen gick på morgonen den 24e April kickade generatornerna igång som skapade vibrationer som ledde till att den redan sköra byggnaden kollapsade.

Hur kunde det hända?

1. Byggnaden låg på svag grund – en fylld damm.
2. Bygglov tillät 5 våningar, men ägaren Sohel Rana lade på ytterligare 3 och under kollapsen var även en nionde våning under uppbyggnad.
3. Material för byggnaden var billig och av dålig kvalitet, så som undermåliga stålstänger.
4. Den 23 April upptäcktes stora strukturella sprickor. (Banken och butikerna i bottenvåningarna stängde direkt, medan textilarbetarna tvingades fortsätta arbeta och komma tillbaka nästa dag, eller riskerade att förlora sina jobb).
5. På morgonen den 24 April gick strömmen, då satte 4 generatorer igång som skapade vibrationer, vilket ledde till total kollaps av den sköra redan spruckna byggnaden.

Vilka företag hade produktion där?

31 företag har kopplats till produktion på Rana Plaza. Några av dem är:

Benetton, Bonmarche, Carrefour, El Corte Ingles, JC Penney, Joe Fresh, Kappa, Mango och Primark

Många av de företag som hade produktion på Rana Plaza har fortfarande inte gett ett öre till den fond som går till överlevande och familjemedlemmar till de som avled i olyckan.

Vad hände efter olyckan?

Ett säkerhetsavtal togs fram, som senare skrevs på av över 200 företag. Avtalet handlar om att förbättra säkerheten i fabrikerna. Så som fungerande nödutgångar, att byggnaden är säkert konstruerad och att elledningar är säkra och inte utgör en brandfara.

Babul Akhter, generalsekreterare för BGIWF(Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation) säger att byggsäkerheten har förbättrats avsevärt, men att brand- och elsäkerhet fortfarande är ett problem. Akhter säger att det fortfarande finns arbete att göra och att det här är en pågående process samt att det är mycket viktigt att varumärken håller pressen på ledning och fabriksägare att följa alla kontrakt.

Vad kan vi göra för att förhindra att det händer igen, och arbeta för att modebranschen blir trygg och etisk?

1. Läs på: Börja med att lära dig mer om var kläderna kommer ifrån, hur de tillverkas och under vilka förhållanden. Organisationer såsom Fashion Revolution, Clean Clothes Campaign och Fair Action erbjuder resurser och rapporter som hjälper konsumenter att förstå de komplexa frågorna i leveranskedjan.

2. Påverka genom köpbeteende: Vid köp av nyproduktion, välj bort varumärken som inte kan visa på goda arbetsförhållanden eller som har varit involverade i skandaler relaterade till arbetsvillkor och välj istället att köpa från företag och varumärken som är transparenta med sina tillverkningsprocesser och som har ett tydligt engagemang för att förbättra arbetsförhållandena. På detta sätt kan vi som konsumenter skicka en stark signal till företagen om att etiska överväganden är viktiga.

3. Kontakta politiker: Kontakta det politiska parti du överväger att rösta på och fråga dem vad de planerar att göra för att säkerställa att svenska företag tar större ansvar för att följa mänskliga rättigheter och ta ansvar för sin miljöpåverkan. Gäller även för de ni kommer rösta på i EU-valet. På så vis sätter vi som medborgare press på de som ska representera oss.

4. Sprid kunskap: Sprid medvetenhet bland vänner, familj, på arbetsplatsen eller genom sociala medier om vikten av etiska konsumtionsval. Genom att dela kunskap och erfarenheter kan fler människor bli medvetna om problemen och hur de kan bidra till förändring.

5. Kontakta företagen: Maila eller skriv på sociala medier till företag och fråga om arbetsförhållanden, löner, hur långa arbetsdagar sömmerskorna har, vilka ämnen (t.ex. PFAS) de använder, hur de tar ansvar för miljön vid fabrikerna etc. Fråga även anställda i butik och be dem föra vidare frågorna. Företagen ska känna press och att det finns en efterfrågan från kunder.

6. Stöd arbetarnas rättigheter: Stöd lokala och globala organisationer som arbetar för att förbättra arbetsförhållanden och stärka arbetarnas rättigheter i tillverkningsländerna. Exempel på sådana organisationer är Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association, Home-Based Women Workers Federation och Clean Clothes Campaign.