Guest post by Swedish travel blogger Moa Harryson from Lyckligochlevande.nu 

You can read the text in Swedish further down

 

What it’s like traveling with High Sensitivity Person and ADHD

To describe it in a way so that you can understand a little bit och what it’s like, I can compare it with a carousel that keeps going round and round.

In the beginning its fun. You smile and laugh, follow along and wave to the by-passers. But the carousel begins to turn faster and faster. And faster.  And even faster. You can no longer control the situation. But you can’t get out of it either.

You keep going in a higher tempo, trying to keep up in the situation. You go on until the last drop of energy runs out. I’ve felt different from the rest of the world for a long time. A creature who swallows other people’s emotions in a flash, unable to sort and sift impressions. Everything absorbs and affects me deeply. I’ve learned to deal with life to make it manageable.

A High Sensitive Person(HSP) with a flowing emotional life. I’m like you, but I feel more intensely and experience what you experience 10 times as strong. If I’m sad, I’m devastatingly crushed and it feels like the world is going under. If I’m happy, I’m devoured by happiness and completely euphoric. I experience things like you, but to a higher extent. That’s why I can seem shy and quiet.

As I child I was even called shy. I’m not shy. It’s just my way to deal with all impressions, trying to lessen all the stimuli my brain picks up.

A consequence of not being able to sort impressions is that I get very tired. The energy can quickly decrease, the feeling is like pushing and on/off button. Since my burn out this has become a thousand times worse. I’ve become so fragile that every day things can become hard to handle normally. But with the understanding of how I work I’ve come a long way. I can avoid situations that I know trigger the carousel too much.

What is it like to travel when you take in more impressions than the average  person?

It actually works really well! I get outlet for all my creativity and huge impulsiveness. My ability to concentrate increases and I see more meaningful at things. The restlessness or the so called hyper activity descends and I never feel as good as when I’m out traveling. I don’t have that itching in my body. The writing helps me too, to sort my thoughts and experiences. I also believe that the opportunity for mental presence reduces the carousels since you don’t have the same ability to be available and online when you’re traveling.

What are the benefits of having these “mental disabilities”?

There are many advantages of having them. I am considerably faster than the average person, and I can do several things more efficiently than most. I have an enormous emotional life and is therefor a very empathetic person with an ability to put myself in other shoes. A person with HSP(High Sensitive Person) have a strong creative vein which creates millions of possibilities.

 

I also want to stress the fact that ADHD and high sensitivity can express and experience different with different individuals. The road that worked for me might not work for someone else.

 

 

Svenska(Swedish)

Hur det är att resa och leva med högkänslighet och några grader ADHD

För att ni ska försöka förstå en knivsudd av hur det är så kan jag likna det med en karusell som snurrar och snurrar. 

I början är det kul och du ler och skrattar, följer med och vinkar till förbipasserande. Men karusellen börjar snurra fortare och fortare. Och fortare. Och ännu fortare. Du kan inte längre kontrollera situationen. Men du kan inte heller ta dig ur den. 

Du fortsätter i ett högre och högre tempo, försöker hänga med i situationen. Kör på tills den droppe då du längre inte orkar mer. Jag har länge upplevt mig själv annorlunda gentemot omvärlden. En varelse som slukar andras känslor i ett nafs, en oförmåga att sortera och sålla intryck. Allt går in och berör mig djupt. Med åren har jag lärt mig tackla livet så det blir hanterbart.

En högkänslig människa med ett enormt svallande känsloliv. Jag är som du, men jag känner mer intensivt och upplever det du upplever gånger tio. Är jag ledsen, är jag enormt förkrossat ledsen och det känns som världen har gått under. Är jag glad, är jag helt uppslukat lycklig och euforisk. Jag upplever saker som du men i en väldigt mycket högre grad. Därför kan ni uppleva mig tillbakadragen och tystlåten.

Som liten blev jag till och med kallad blyg. Jag är inte alls blyg. Det är bara mitt sätt att hantera alla intryck, försöka minska på alla stimuli som kommer in i min hjärna.

En följd av att jag inte kan sortera intryck så blir jag väldigt trött. Energin kan snabbt minska, känslan är som att trycka på en on/off knapp. Sedan min utmattning har detta blivit tusen gånger värre. Jag är så skör så stunder i vardagen har blivit svårt att hantera normalt. Men med insikt om hur jag funkar har jag kommit väldigt långt. Jag kan undvika situationer som triggar igång karusellen för mycket.

Men hur går det att resa när du tar in mer intryck än genomsnittsmänniskan?


Det går faktiskt jättebra! Jag får utlopp för all min kreativitet och stora impulsivitet som finns inom mig. Min koncentrationsförmåga ökar och jag ser mer meningsfullt på saker. Rastlösheten eller den så kallade hyperaktiviteten dämpas också och jag mår aldrig så bra som när jag är ute och reser. Jag slipper det där krypandet i kroppen. Skrivandet hjälper mig också att sortera tankar och upplevelser. Jag tror också att möjligheten till mental närvaro minskar karusellerna, då man inte har samma möjlighet att vara tillgänglig, uppkopplad och närvarande när man är ute och reser.

Med dessa så kallade funktionsnedsättningar kommer också många fördelar som jag tycker är viktigt att lyfta fram.

Jag är betydligt snabbare än normalmänniskan, och kan göra saker flera gånger effektivt än de flesta. Jag har enormt känsloliv och är därför väldigt empatisk som person, har en stor förmåga till att sätta mig in i andra människors situationer. En människa med högsensitivitet har en stark kreativ ådra vilket skapar miljontals möjligheter.

Jag vill också trycka på att ADHD och högkänslighet kan ge uttryck och upplevas olika hos olika individer. Och alla mår inte bra av det som varit vägen för mig. 

 

Text and photos by travel blogger Moa Harryson from Lyckligochlevande.nu

Author

Swedish female solo traveler. Been to 6 continents and 65+ countries. Nature, hiking, adrenaline, responsible travel and minimalistic packing.

6 Comments

  1. Så himla bra att lära sig om detta, hur det är och vad som hjälpt. Spännande historier. Annorlunda att resa så helt klart.

  2. Eller hur! Så glad att fler vågar dela med sig av sina historier, så fler som kan relatera vet att de inte är ensamma och att de kan gå efter sina drömmar.

  3. Åh, vad glad jag blir att läsa att du har hittat din väg i din högkänslighet som något positivt! Jag är också en högkänslig resebloggare, men kom i kontakt med uttrycket först för ett år sen. Jag har aldrig skrivit om det, eller pratat om det så mycket med vänner. Man hatar ju att bli kallad blyg, eller när man är obekväm i situationer och blir tystlåten fast man inte vill vara det, för egentligen är man inte blyg. Jag läste boken “Den högkänsliga människan” av Elaine N. Aron och blev så lättad av att känna igen mig i så mycket hon skriver om. Det var skönt att hitta en “anledning” till hur jag är som person och jag kände att jag lättare kunde acceptera mig för den jag är. Dock accepterade jag det lite för mycket, och slutade utmana mig till saker och ting och blev bekväm istället. Nu försöker jag att hitta en balans där emellan och har precis börjat läsa boken “träna din inre kondition” av Tomas Gunnarsson. Det är svårt när man reflekterar allt så himla mycket som högkänslig, och det gör att jag får koncentrationssvårigheter eftersom jag försvinner in i mina tankar om exakt allt hela tiden. Men jag känner som du, när man reser fokuserar man på det man är i där och då och utmanar sig själv, och då mår jag som bäst!

    Tack för att du delar med dig! 🙂

  4. Vad roligt att du tyckte om inlägget Emelie, det glädjer mig. Jag har också läst boken av Elaine, det skapar verkligen en förståelse. Med acceptansen kommer man långt, men som du skriver så gäller det att hitta en balans och fortsätta utvecklas/utmanas på en nivå som känns bra. Jag förstår precis hur du menar med att försvinna i tankarna.
    Tack för dina ord!

  5. Åh hittade det här inlägget först nu! Men så himla bra och viktigt. Tycker det är så intressant med temat hur det är att resa med olika typer av personliga utmaningar.

  6. Eller hur Sofia! De mesta inlägg om att resa är inte anpassade för andra än de som är utan några fysiska eller psykiska hinder

Write A Comment